Krisberedskap

Lyssna

En större kris kan förknippas med allt från kraftiga oväder och farliga utsläpp till krig. Även it-attacker, torka eller översvämningar kan drabba hela eller delar av samhället. Efter 2020 vet vi alla att även en pandemi kan få stora konsekvenser i vår vardag.

Fem personer samlas kring ett matbord.
Foto: Myndigheten för civilt försvar

Följderna av en kris kan se olika ut. Det kan handla om att elen försvinner, kollektivtrafiken ställs in eller att det blir svårt att köpa mat i butiker. Det kan även uppstå problem med att laga mat, använda mobiltelefoner och internet eller att duscha och gå på toaletten om vattnet slås ut.

Att vara helt förberedd är svårt eftersom en kris ofta kommer snabbt och oväntat. Däremot finns det några saker du kan göra för att minska risken att bli svårt utsatt om det händer. 

Vårt samhälle är sårbart. Inte minst för att vi behöver el och internet till väldigt mycket. En kris kan göra vardagen besvärlig på väldigt kort tid. Det här kan hända:

  • Värmen försvinner.
  • Det blir svårt att laga och förvara mat.
  • Mat och andra varor kan ta slut i affärerna.
  • Det kommer inget vatten i kranen eller toaletten.
  • Det går inte att tanka bilen.
  • Betalkort och bankomater fungerar inte.
  • Mobilnät och internet fungerar inte.
  • Kollektivtrafik och andra transporter står stilla.
  • Det blir svårt att få tag i läkemedel och medicinsk utrustning.

Så kan du förbereda dig

Hemberedskap betyder att du har det du och dina närstående behöver hemma för att klara er i sju dagar. Här är en första checklista på vad du kan ha i en krislåda för att bättre kunna hantera strömavbrott, extremväder eller andra kriser:

  • Radio som går på batterier eller med vev/solceller.
  • Ficklampa och pannlampa med extra batterier.
  • Flaskor och dunkar med rent vatten. Beräkna 3-5 liter vatten per person och dag. Ställ vattnet mörkt och svalt. Om inte vattnet används bör det bytas ut minst en gång i halvåret. I en krissituation kan kommunen ställa ut vattentankar vid behov.
  • Mat som inte behöver kyl eller frys. Mat som kan ätas direkt eller tillagas utan vatten.
  • Stormkök och bränsle. Använd helst utomhus.
  • Sovsäckar, filtar och varma kläder.
  • Tändstickor, stearinljus, värmeljus.
  • Fotogenlampa och bränsle, till exempel lampolja eller fotogen. Tänk på att ha bra ventilation.
  • Alternativ värmekälla som drivs av fotogen, gasol, diesel eller ved.
  • Husapotek, till exempel första hjälpen-kit, sårvård, eventuella viktiga mediciner.
  • Hygienartiklar, till exempel våtservetter, handsprit, blöjor och mensskydd.
  • Extra batterier, laddade powerbanks.
  • Kontanter, om betalkort slutar fungera.
  • Lista på papper med telefonnummer till familj, anhöriga, grannar, sjukhus, kommun, räddningstjänst, elleverantör.
  • Spel, kortlek, böcker, pussel.
Checklista med fler tips på krismat och recept hittar du på Myndigheten för civilt försvar
Webbutbildning – Klarar du krisen i sju dagar?

Tänk på att:

  • Var försiktig när du hanterar bränsle och öppna lågor inomhus.
  • Låt inte kaminer eller levande ljus brinna när du sover.
  • Placera levande ljus långt bort från brännbara material som gardiner och liknande.
  • Ställ värmeljus glest i en ljusstake som inte kan börja brinna.
  • Placera inte stormkök eller campingkök på en bänk med överskåp, eller i närheten av köksfläkten.
  • Öppna fönster och vädra ibland. Om du eldar går det åt mycket syre.
Läs mer om hur du förbereder dig för kris på Myndigheten för civilt försvar
Läs mer om Viktigt meddelande till allmänheten, VMA